fredag 29 juni 2012

Midsommar i Skäret

Jag är nog sist på bollen när det gäller redogörelse av den gångna helgens firande. Men sist på bollen resulterar ofta i en fet kapning eller glidtackling. Och sånt är ju alltid kul, eller hur?

Efter jobbet på förra veckans torsdag, eller dan-före-dansare-dan som jag brukar kalla den, drog två galanta damer och jag iväg från gamla Kristiania i full fart mot Sverige och södra västkusten. Alina droppades i Munkedal och byttes där ut mot Deborah. Vårt mål för helgen var Skäret, en bit från Ängelholm. Där skulle vi spendera en oförglömligt bra midsommar på Lovisas sommarställe. Torsdagskvällen innefattade välkomnade omfamningar, inkvartering på rummen, öl, varma mackor och fotboll. Typiskt bra uppmjukning inför vad som komma skulle.

Upp och hoppa, frulle med Johans nybakta bröd. Sagolikt gott, som han bakat mitt i natten. Långfrukost var givet, då regnet bestämt sig att komma på besök. Som vanligt. Vi trotsade detta, tog ett paraflax och gick ut på promenix.



En småbister morgonpromenad med tjusig omgivning

Dagen fortled i lugn ro. Bakandet tog fart framåt eftermiddagen. Jag hade spanat in rabarbern i trädgården och Lovisa Dahlén hade satt siktet på chokladsnittar. Sagt och gjort, stök och bök i kök. Jag gjorde även enbärsdrömmar. Det var easy-peasy, väldigt spännande och riktigt gott.


Gottebordet

Det man gör är att ta sig ett vanligt recept på drömmar som ska ge 40-50 st. Sen mortlar man 10 enbär med lite av sockret. Sen mixar man enbärsmortlet med resten av sockret, riktigt finmixar enbären. Man vill inte riktigt ha stora bitar av enbär i sin kaka, bara en liten hint. Sen fortlöper man enligt det gamla goda originalreceptet. Ljuvligt och väldigt svenskt sådär på midsommar.

Den svingoda, klassiska jordgubbstårtan stod värdinnan för. Helt perfekt, som en riktigt jordgubbstårta ska vara!


Rabarber- och jordgubbspaj

Rabarber hade jag ju sagt. Och det blandat med jordgubbar är ju gott, inte sant? Det blev alltså en Rabarber- och jordgubbspaj med havreflarn och maränger. (Recept kommer inom kort)


Midsommarbordets och aftonens drycker

Midsommar är en högtid av rang i mina ögon. Högtider som dessa tarvar Champagne. Sen är det alltid gott med lite rött. Ett lättare Bourgogne tänkte jag skulle passa till rätterna på buffébordet där ölen skulle gå bet. Surfandes på bolagets hemsida med nyheter hittade jag Mohawk Unfiltered Lager. Den tog jag en låda av. Det visade sig vara ett bra val. Mycket trevlig öl som funkade både i sol och regn, till mat och snack. Det visade sig även några andra tycka. Icke att förglömma, det klassiska kitet med skärgårdssnaps. Den gick lite laget runt. Jag hade dock bestämt mig för att testa något nytt. Snälleröds snapsar föll valet på. Och vilket bra val sen. Riktigt trevliga snapsar av hög kvalitét.


A wee bit nippy?

Efter en blöt midsommarafton, behöver man en blöt midsommardagsmorgon. Sex tappra själar var vi som vandrade ner mot vattnet. Solskenet på morgonen gav oss tro och hopp om ett härligt dopp. Det visade sig vara riktigt...uppfriskande. Eller svinkallt. 14°C visade det sig vara.

När alla torkat och fått en stadig långbrunch gav vi oss iväg på äventyr. En bilresa och en äventyrlig skogspromenad i regnet senare, och vi var framme vid Nimis som dåren Lars Vilks byggt under ett gäng år. Skrangligt var det, men upp i något av tornen skulle jag.

Här bjuder jag även på klassikern "fingret-framför-linsen" i förgrunden.
Inget tjusigt landskapsfoto utan det.

Tillbaka från Nimis var alla hungriga och väl förtjänta av mat. Alla började pyssla med lite av varje. Jag axlade det tunga ansvaret med potatissallad. Recept? Nä, det fanns inget men jag kan dela med mig av hur jag gjorde.

Fransk Potatissallad 12 pers




2 kg kokta, kalla nypotatis
1,5 rödlök
2 små pkt sugar snaps
1 påse ruccola
1 kartong cocktailtomater
3 blad libbsticka
2 kvistar backtimjan
Gräslök, godtyckligt
Cocktailkapris

Dressing
3 msk Dijonsenap
1-1,5 dl olivolja
2 tsk vitvinsvinäger med honungston
Honung
Citronsaft och -zest från en citron
Torkad ramslök
Salt & Nymald svartpeppar

Börja med dressingen. Låt alla ingredienser vara rumstempade. Låtsas att du slår en majonnäs. Då blir detta bra. Vispa ihop dijon och vinäger. Tillsätt sedan olivoljan under vispning, först droppvis sedan i en konstant stråle. Detta kommer få allt att tjockna, nästan som en majjo. Tillsätt därefter ramslöken och sedan citronsaft och honung efter smak. Hitta balansen. Smaka sedan upp med salt och peppar. PANG, där har du en schysst dressing!

Lägg först ruccolan i isbad. Då blir det krispig. Och det är gott. Låt ligga minst 10 min, sen låt den torka väl på handduk eller papper.

Sedan börjar det gamla goa grönsakshackandet. Skär gärna rödlöken i strimlor, det vill säga inte sedvanliga halvmåneskivor utan istället vänd på löken ett kvartsvarv. Det gillar jag. Skär även gärna tomater och potater i irreguljära bitar, lagom munsbitar liksom. Snedda till sugar snaps lite snyggt sådär. Strimla libbstickan riktigt riktigt fint. För den ger väldigt mycket smak och kan lätt ta över, så fördela den väl runtom i salladen.

Finhacka gräslöken och repa backtimjan. Denna är grövre och smakar mer(och bättre) än den man köper i kruka i butik. Denna fanns i Lovisas kryddland. Jag vill ha ett kryddland. Fan. Oh well, blanda ihop alltihop först och tillsätt sedan dressingen lite i taget under blandning. Det ska bli jämnt med allt runtom kring. När du har väl tossed sallad halverar du cocktailkaprisen och lägger den runtom kring ovanpå salladen. Det är typiskt en sån grej som vissa inte gillar, därför kan det vara nice att se var man inte ska jag om så är fallet. Smaka salladen, dra eventuellt ett varv med pepparkvarnen och en nypa flingsalt över. Till sist går du ut i landet och plockar gräslöksblommorna som finns där och strör lite slappt sådär runtom salladen. BAM, där har du en härlig fransk potatissallad. Låt den gärna bli rumsvarm tills servering. Då smakar den mer och bättre.

Johan grillade ett gäng laxsidor, precis lagom länge och resultatet blev mindblowing! Fantaxix lax, med en fräsch creme fraiche sås signerad av Lovisa.


Drycken till Johans fantastiska lax och min franska potatissallad

När maten hade huggits in på, kom sångkompendiet fram. Snapsas skulle det. Och som det snapsades. Bra skrot.


Den enda besk jag nånsin gillat
Midsommartonerna gick åt två lite olika håll. Smakprov på detta: Håkan Hellström – En Vän Med En Bil och A$AP Rocky – Goldie

Det var möcket brao!

fredag 22 juni 2012

Oslo gör mig upptagen. Jävligt Upptaget. Men lika glad för det!

Cyberspace får ursäkta, men riktiga livet ringde och ville hänga. Oslo har tagit mig med storm och jag har haft två helt fantastiska första veckor.


Infärd mot Oslo en trevlig torsdagskväll

Saker som snabbt blev gjorda: styrt i ordning boendet ihop med Johannes och ordnat formalia i världens rikaste U-land. Kört en veckas jobb på Ni og Tyve där jag kört lite kall station och desto mer dessert-station. Fantastiskt givande, a la carte köret är en helt annan värld. En bra värld. Jag gillar den. Där ska jag vara med och leka. Därefter var det dags för en lite chill lunch. Melina tog mig till ett av sina favoritställen i Oslo, en tapasrestaurang på Grünerløkka.


Tapas på Delicatessen

Där åt vi 36 månaders Casa Alba Serranoskinka, patatas bravas, hemlagad korv på pata negra och Karl-Johansvamp på rostat bröd med karamelliserad lök, Croquetas med Serranoskinka och parmesankräm, torsk med fänkål, albondigas i tomatsås och huevo frito, en panerad, friterad äggula. 



I tilläg åt vi grisen hemlighet, ses ovan. Vi kan summera det som att besöket på Delicatessen var en trevlig upplevelse, definitivt en av de bästa tapasställen jag besökt. Jämn och god kvalitet på maten.


Kvartersrestaurangen kör lite skön referenshumor.

St. Lars är en köttrestaurang som ligger 500 m från vår lägenhet. Trevligt, det får bli ett besök där inom det närmaste.

Lördagen kom. Middag var spikat hos Nicole & Sanne. Fantastisk början på en oförglömlig kväll.


Classy vinhink med torr magnumriesling och lite ost


Sashimi på Salmalax, signerad Melina Athanasiadi.
Till detta smaskade vi i oss resten av Rieslingen.


Älgstek, råstekt rotfruktsbruniose, slungad broccoli o sugar snaps, glaserad knippmorot, 
honungsbakad spetskål, brynta champinjoner och gräddsås.
Dryck: Brolio och Barbaresco d'Alba

Efter en mättande middag med massa mungott blev det lite smoothies och oreoshakes som damerna stod för. Krossat glas, dödselectro, tillskott i sällskapet och lite whisky. Efter det var det dags för utgång. Ett litet misstag uppstod vid beställandet av taxi. Jag får erkänna mig vara novis när det kommer till Oslos taxiväsen. Vanlig taxi och maxitaxi var frågan. Jag sa att vi var sex pers. Damen i luren föreslog maxitaxi och jag sa, visst, kom, bara kom. Kom gjorde den. Stor var den. Det var sannerligen en maxitaxi. Eller snarare en stor jävla minibuss(jag vet, motsägelsefullt) stor nog åt 20 pers. Där satt vi, taggade till tänderna. Istället för att sura för 400 NOK i startavgift önskade vi en festlig låt och lekte vår nyuppfunna lek. Byta-säte-snabbast-leken. Fantastiskt kul tyckte vi. Det tyckte inte riktigt chauffören. Men fram till klubben kom vi, De Villa, och det var riktigt, riktigt bra. Kände en påtaglig Berlin-stämning, utan att någonsin varit i Berlin. Grym musik och grymt sällskap. Där mådde jag bra.


Slottparken, Grek & Karl-Johan en sen kväll/tidig morgon

Klockan blev mycket. Vi hade haft skoj. Det räcker så.


Dubbel Texasburger med strawberry shake på Ryes dagen efter dagen efter.
Cherry on the top!

Tidigare i våras hade ett besök gjorts på Ryes, då enkom för öl. Dock kändes detta diner/50s hak sjukt passande för ett burger & shake besök. Sjukt passande då att Melina och jag fortfarande hade känningar  från helgen. Det var matigt. Det var gott.


Jag råkade ha lite Salma jag med. Så Sashimi signerad av moi! 
Helt okej substitut till proteinshake.

En av helgens allas nya tunes: P.H. Fat – Dinosaur Blood

söndag 10 juni 2012

Krogbesök 2012 - Bloom in the Park

En lördag för ett tag sen ville Henrik, Johan och jag unna oss lite efter en slitsam vecka. Det genererade i ett besök på banbrytande Bloom i Pildammsparken, Malmö.


Granna grabbar i parkentrén

Det som är lite speciellt med denna restaurang är att de har ingen meny. Man får alltså inte veta vad man äter och dricker, utan de serverar bara vad de själva är sugna på, tycker är bäst för dagen eller grejer de tror kommer göra gästen hänförd. Detta kan man ju tycka vad man vill om, men vi fann det riktigt spännande. Vanligtvis brukar jag vilja veta vad det är jag äter, åtminstone efter. Det fick man dra ur, de något ibland småkäftiga, servitörerna. Vanligtvis frågade de vad vi själva trodde det var vi hade ätit. Allt på engelska och med glimten i ögat, så det var ändå riktigt kul.


Champagne på terassen


Grand Cru. Söta små bubblor i det ja.

I väntan på att bli satta till bords fick vi en amuse bouche till champagnen, med utsikt över Pildammen.


Tartar på Skrei-torsk med rom, ramslökssoppa, äpplechips, kronärtskockscréme och harsyra


Ostchips, bulle med spiskummin, blod- eller bläckbröd, muffinsliknande (brioche?) och en surdegssak. Till detta eget kärnat smör och pata negra skinka. 


Pilgrimsmussla, tomat- och äpplekompott, krasse, tryffel, tomatreduktion
och något svåridenfierbart skum. Det var syrligt och fräste.


Rökkupa a la minute


Färserat tupplår, knaprigt tuppaskinn, gnocchi, jordgubbar, syltad rabarber och torkad oliv.


Consommé med timjanrök


Wagyukött: Oxblodpudding, fransyska, fondsky och panerad testikel.
Garnityr: 63-gradig äggula, vit och grön sparris, mathavre, friterad kapris och hollandaisespuma


Ostspuma med plommonkompott i mitten. Knäcke och rostad pumpernickel
Osten skulle tydligen heta något i stil med Malada, gjord på komjölk.


Rökaction igen


Entremet: Lime-, kamomill- och ingefärashot


Vanilj- och lakritsbavaroise, hallonsorbet, mandelflarn, hallonmaräng
och syltad gul- samt polkabeta


Hemspunnet sockervadd och marschmallows.
Här blev vi som små barn!


Till kaffet och giftet (Cognac Héritage) kom ett paket med Petit Fours:
Tartelett med lemon curd och blåbär, chokladtryffel med mandarincreme i 
och ett chokladdoppat körsbär med en körsbörslikörfylld pipett
Lekfullt!


En bok anpassad för undertecknad fanns till försäljning.

Jag säger som Henrik sa flera gånger under middagen. Detta var episkt!

fredag 8 juni 2012

Road Trip Helt Allena

Efter att tagit en fika med Amanda, alldeles för trevlig för att få sluta så hoppade jag i bilen och begav mig mot Oslo. 60 tjusiga mil låg framför mig. Själv. Kul. Så, musiken fick bli min vän. Det som spelades runt runt hela vägen upp blev Emmaboda 2012 för att lyssna in mig inför sommarns lokala, grymma och dansanta festival.

Något som jag tycker är extra kul med att åka på sån här lång bilresa är matsäcken. Idag föll valet på ett gäng mackor. Inte särskilt spännande tänker ni. Det beror på hur man gör och förtär dem säger jag. Nu blev de ganska ordinära, men mackor och kaffe ÄR ju gott liksom. Men, när jag var liten och vi bilade upp till fjällen brukade vi alltid äta pizza kvällen innan. Det beställdes även alltid dubbelt. Så matsäcken blev kall pizza. Åh, kall pizza. På en parkering utanför ett sunkigt Rasta norrupp nånstans. Jag kan sukta så efter det ibland. Nostalgitrippar här och nu...

I Oslo är saker och ting dyrt, det vet man. Därför hade jag packat med mig kylväskor med fryst kött (hur skulle det gå för mig annars?!) och även öl så det räcker över sommarn. HUR skulle det gå för mig annars, när den gyldene dryckens pris är ekvivalent med oljan. Ungefär. Urfattig hade jag blivit. Hur eller hur ser de norska tullmyndigheterna inte med blida ögon på min packning. De kallar det smuggel. Galimatias säger jag. Hursomhelst blir jag givetvis invinkad för tull. Shit, shit dags att ordna upp sig och verka rekorderlig. Här lär det inte uppskattas att man nynnar med till dödselectro.

Därför satte jag på, vad som kom att bli kvällen tune: Stealers Wheel – Stuck In The Middle With You

Jag släpps förbi utan genomrotning av bagage. Utan tvekan tack vare mitt delikata musikval. Med det kunde jag köra sista biten till Norges huvudstad och rulla in vid den glittrande viken med ett brett leende på läpparna.

onsdag 6 juni 2012

GullaboGrillen - Grabbarna Grejar Gotte

Efter att ha lämnat Lund i morse, blev det en dags vila hos mor, far och bror. Mysiga fikor med mor- och farföräldrar stod högst upp på schemat. Sen kom middagen på tal.

Då skulle det givetvis grillas! (I Lund HAR jag ingen grill. Jag fullkomligt ÄLSKAR (otippat, jag vet)  grill. Därför BLIR det grill.)


Bredvid grillen: En enorm pilsner (2L) till mig och Emil hemtagen från Kroatien. TACK MAMMA!

Farsan hade förgyllt min ankomst med en härlig överraskning. Ett köttkalas som hette duga hade tagits upp på tining. Ett gäng vildsvinskotletter och en stor, härlig vildsvinskarré på ben, med en tjock, tjusig fettkappa kvar. Denna snittade och rubbade jag med stötta fänkålsfrön, timjan, enbär, Stubb's Rub, itryckta nejlikor, nymald svartpeppar och salt. Karrén brände jag på runtom på idiothett galler för att sen skjutas åt sidan och grillas indirekt till 68°C. Alla i familjen gillar inte rosa gris som jag. 

Under tiden grillades även en hel färsk vitlök. När köttet fått sin beskärda del av maillardreaktion fick en bit Brie åka på. Backman talar om vikten att föräta. Detta gjorde vi således när Brien blivit mjuk, mosig och god tillsammans med en hjortronssylt. Inte äckligt, inte äckligt alls. Kotletterna fick gå på när allt var nära på klart. De fick vara så där härligt au natural med enbart nymald vitpeppar och salt. De skulle nämligen pimpas med ett persilje-, citron- och vitlökssmör sen. En vända på hett galler, pang pang, vila lite i hörnet, stänga all lufttillströmning och låta stå en liten stund. Ta-daah, allt klart!


Fr. v. Långkörd vildsvinskarré
Brie med mylta
Vildsvinskotletter i väntan på hettan

Tillbehören blev ett gäng vanliga, ärliga, härliga klyftpotatisar, coleslaw(där den mjukgrillade vitlöken trycktes ned och vispades i), ovan nämnda smör och morsans schyssta sötheta rabarberchutney med chili. Eftersom Per nu var hemma, förärades middagen med Pers rödvin. Ett chilensk Cab Sav som var liksom gott-till-maten gott, men inget spektakulärt är jag rädd. Men fantastiskt mycket tack ska du ha Emil!


Till maten dracks den gamle husgudens rödpang


Ett fantastiskt lägg. Med blomma och allt.

Efter som bror min har namnsdag idag, skulle det prompt bli tårta. Denna fick jubilaren själv ordna. Det blev en sorts barnsligt god kalastårta.



Tårta med chokladpudding, vaniljkräm och rabarber- och jordgubbskompott i lagerna.
På topp, Marabou Mjölkchoklad. Så klart.
(Lägg gärna märke till min lillebrors grova grabbanäves precision i snittet) 

Med detta. Matkoma.

Tillägnat alla mina vänner på Sweden Rock, jag hade gärna varit där med er: Mötley Crüe – Home Sweet Home

Men, imorgon bär det av mot Oslo istället, boo-yah!

Mindre konstigt, mer gott del 2 - Kuala Lumpur & Borneo

...eller lite konstigt kommer här också. Borneo är nämligen inget gastronomiskt wonderland i min mening. Men nu ska jag inte gå händelserna i förväg.

Kuala Lumpur. Dit kom vi med världens kallaste nattåg. Check-in i ett härligt stökigt Chinatown där ankorna hängde och dinglade så fint, så fint. Vi begav oss ut på äventyr. Drack världens äckligaste kaffe på Mrs. Tung. Bättre blev det när vi kom till ett av staden otaliga köpcenter med food courts.


Där hittade vi mango pancake med söt gräddfyllning. Syndigt. Gott.

När middagstid närmade sig, gick vi bara ned på gatan utanför vårt hotell. Där fanns mängder med godsaker på display.


Vårt val föll på en chicken frog och en ål. Det var riktigt gott.


Speciellt med den lokala ölen.


Dagen efter sushi. Golden Egg. Friterat ägg med coleslaw.
Märkligast på sushibandet, men mest passande.

Efter en ganska händelselös dagen-efter, var det dags för vår sista dag. Då skulle vi testa allt ballt vi såg.


Pancake sushi med ål. Igen. Det var också gott.


Mushi. Japansk kall, liten risdegskaka. Med glass i. Sött!


Snö! Ett milkshake ställe där man fick beställa med en iPad.
Ballt och inte minst gott!

Flyget tar av mot Borneo där djupa dyk och orangutanger hägrade.


Bästa läsken, enligt mig. Tenacious D – Kickapoo


Avocadoglass. Förvånansvärt gott!


Hyggligt att det finns icke-vegetariska pizzor på Borneo iallafall.


Ett oändligt urval av torkade saker. Frukt, fisk, rötter och nötter. You name it.
Allt var INTE gott. Vissa grejer var det. Som den chilikryddade mangon.


Majsglass. Förvånansvärt gott. Det med!


Hajbur. Vi ville ha alla. Det fick vi inte.


Trängsel i hummerhörnan

När vi var i Borneo, hade vi fått höra att det var toppsäsong för svalbosoppa. Tyvärr bodde vi så helt off (vi bodde inte i huvudstan, dumt) så vi hann inte få tag på soppan innan vi var tvungna att flyga därifrån. Bittert.