Krogbesök 2012 - Bloom in the Park

En lördag för ett tag sen ville Henrik, Johan och jag unna oss lite efter en slitsam vecka. Det genererade i ett besök på banbrytande Bloom i Pildammsparken, Malmö.

Granna grabbar i parkentrén

Det som är lite speciellt med denna restaurang är att de har ingen meny. Man får alltså inte veta vad man äter och dricker, utan de serverar bara vad de själva är sugna på, tycker är bäst för dagen eller grejer de tror kommer göra gästen hänförd. Detta kan man ju tycka vad man vill om, men vi fann det riktigt spännande. Vanligtvis brukar jag vilja veta vad det är jag äter, åtminstone efter. Det fick man dra ur, de något ibland småkäftiga, servitörerna. Vanligtvis frågade de vad vi själva trodde det var vi hade ätit. Allt på engelska och med glimten i ögat, så det var ändå riktigt kul.

Champagne på terassen

Grand Cru. Söta små bubblor i det ja.

I väntan på att bli satta till bords fick vi en amuse bouche till champagnen, med utsikt över Pildammen.

Tartar på Skrei-torsk med rom, ramslökssoppa, äpplechips, kronärtskockscréme och harsyra

Ostchips, bulle med spiskummin, blod- eller bläckbröd, muffinsliknande (brioche?) och en surdegssak. Till detta eget kärnat smör och pata negra skinka. 

Pilgrimsmussla, tomat- och äpplekompott, krasse, tryffel, tomatreduktion

och något svåridenfierbart skum. Det var syrligt och fräste.

Rökkupa a la minute

Färserat tupplår, knaprigt tuppaskinn, gnocchi, jordgubbar, syltad rabarber och torkad oliv.

Consommé med timjanrök

Wagyukött: Oxblodpudding, fransyska, fondsky och panerad testikel.

Garnityr: 63-gradig äggula, vit och grön sparris, mathavre, friterad kapris och hollandaisespuma

Ostspuma med plommonkompott i mitten. Knäcke och rostad pumpernickel

Osten skulle tydligen heta något i stil med Malada, gjord på komjölk.

Rökaction igen

Entremet: Lime-, kamomill- och ingefärashot

Vanilj- och lakritsbavaroise, hallonsorbet, mandelflarn, hallonmaräng

och syltad gul- samt polkabeta

Hemspunnet sockervadd och marschmallows.

Här blev vi som små barn!

Till kaffet och giftet (Cognac Héritage) kom ett paket med Petit Fours:

Tartelett med lemon curd och blåbär, chokladtryffel med mandarincreme i 

och ett chokladdoppat körsbär med en körsbörslikörfylld pipett

Lekfullt!

En bok anpassad för undertecknad fanns till försäljning.

Jag säger som Henrik sa flera gånger under middagen. Detta var episkt!

Road Trip Helt Allena

Efter att tagit en fika med Amanda, alldeles för trevlig för att få sluta så hoppade jag i bilen och begav mig mot Oslo. 60 tjusiga mil låg framför mig. Själv. Kul. Så, musiken fick bli min vän. Det som spelades runt runt hela vägen upp blev Emmaboda 2012 för att lyssna in mig inför sommarns lokala, grymma och dansanta festival.

Något som jag tycker är extra kul med att åka på sån här lång bilresa är matsäcken. Idag föll valet på ett gäng mackor. Inte särskilt spännande tänker ni. Det beror på hur man gör och förtär dem säger jag. Nu blev de ganska ordinära, men mackor och kaffe ÄR ju gott liksom. Men, när jag var liten och vi bilade upp till fjällen brukade vi alltid äta pizza kvällen innan. Det beställdes även alltid dubbelt. Så matsäcken blev kall pizza. Åh, kall pizza. På en parkering utanför ett sunkigt Rasta norrupp nånstans. Jag kan sukta så efter det ibland. Nostalgitrippar här och nu...

I Oslo är saker och ting dyrt, det vet man. Därför hade jag packat med mig kylväskor med fryst kött (hur skulle det gå för mig annars?!) och även öl så det räcker över sommarn. HUR skulle det gå för mig annars, när den gyldene dryckens pris är ekvivalent med oljan. Ungefär. Urfattig hade jag blivit. Hur eller hur ser de norska tullmyndigheterna inte med blida ögon på min packning. De kallar det smuggel. Galimatias säger jag. Hursomhelst blir jag givetvis invinkad för tull. Shit, shit dags att ordna upp sig och verka rekorderlig. Här lär det inte uppskattas att man nynnar med till dödselectro.

Därför satte jag på, vad som kom att bli kvällen tune: Stealers Wheel – Stuck In The Middle With You

Jag släpps förbi utan genomrotning av bagage. Utan tvekan tack vare mitt delikata musikval. Med det kunde jag köra sista biten till Norges huvudstad och rulla in vid den glittrande viken med ett brett leende på läpparna.

GullaboGrillen - Grabbarna Grejar Gotte

Efter att ha lämnat Lund i morse, blev det en dags vila hos mor, far och bror. Mysiga fikor med mor- och farföräldrar stod högst upp på schemat. Sen kom middagen på tal.

Då skulle det givetvis grillas! (I Lund HAR jag ingen grill. Jag fullkomligt ÄLSKAR (otippat, jag vet)  grill. Därför BLIR det grill.)

Bredvid grillen: En enorm pilsner (2L) till mig och Emil hemtagen från Kroatien. TACK MAMMA!

Farsan hade förgyllt min ankomst med en härlig överraskning. Ett köttkalas som hette duga hade tagits upp på tining. Ett gäng vildsvinskotletter och en stor, härlig vildsvinskarré på ben, med en tjock, tjusig fettkappa kvar. Denna snittade och rubbade jag med stötta fänkålsfrön, timjan, enbär, Stubb's Rub, itryckta nejlikor, nymald svartpeppar och salt. Karrén brände jag på runtom på idiothett galler för att sen skjutas åt sidan och grillas indirekt till 68°C. Alla i familjen gillar inte rosa gris som jag. 

Under tiden grillades även en hel färsk vitlök. När köttet fått sin beskärda del av maillardreaktion fick en bit Brie åka på. Backman talar om vikten att föräta. Detta gjorde vi således när Brien blivit mjuk, mosig och god tillsammans med en hjortronssylt. Inte äckligt, inte äckligt alls. Kotletterna fick gå på när allt var nära på klart. De fick vara så där härligt au natural med enbart nymald vitpeppar och salt. De skulle nämligen pimpas med ett persilje-, citron- och vitlökssmör sen. En vända på hett galler, pang pang, vila lite i hörnet, stänga all lufttillströmning och låta stå en liten stund. Ta-daah, allt klart!

Fr. v. Långkörd vildsvinskarré

Brie med mylta

Vildsvinskotletter i väntan på hettan

Tillbehören blev ett gäng vanliga, ärliga, härliga klyftpotatisar, coleslaw(där den mjukgrillade vitlöken trycktes ned och vispades i), ovan nämnda smör och morsans schyssta sötheta rabarberchutney med chili. Eftersom Per nu var hemma, förärades middagen med Pers rödvin. Ett chilensk Cab Sav som var liksom gott-till-maten gott, men inget spektakulärt är jag rädd. Men fantastiskt mycket tack ska du ha Emil!

Till maten dracks den gamle husgudens rödpang

Ett fantastiskt lägg. Med blomma och allt.

Efter som bror min har namnsdag idag, skulle det prompt bli tårta. Denna fick jubilaren själv ordna. Det blev en sorts barnsligt god kalastårta.

Tårta med chokladpudding, vaniljkräm och rabarber- och jordgubbskompott i lagerna.

På topp, Marabou Mjölkchoklad. Så klart.

(Lägg gärna märke till min lillebrors grova grabbanäves precision i snittet) 

Med detta. Matkoma.

Tillägnat alla mina vänner på Sweden Rock, jag hade gärna varit där med er: Mötley Crüe – Home Sweet Home

Men, imorgon bär det av mot Oslo istället, boo-yah!

Mindre konstigt, mer gott del 2 - Kuala Lumpur & Borneo

...eller lite konstigt kommer här också. Borneo är nämligen inget gastronomiskt wonderland i min mening. Men nu ska jag inte gå händelserna i förväg.

Kuala Lumpur. Dit kom vi med världens kallaste nattåg. Check-in i ett härligt stökigt Chinatown där ankorna hängde och dinglade så fint, så fint. Vi begav oss ut på äventyr. Drack världens äckligaste kaffe på Mrs. Tung. Bättre blev det när vi kom till ett av staden otaliga köpcenter med food courts.

Där hittade vi mango pancake med söt gräddfyllning. Syndigt. Gott.

När middagstid närmade sig, gick vi bara ned på gatan utanför vårt hotell. Där fanns mängder med godsaker på display.

Vårt val föll på en chicken frog och en ål. Det var riktigt gott.

Speciellt med den lokala ölen.

Dagen efter sushi. Golden Egg. Friterat ägg med coleslaw.

Märkligast på sushibandet, men mest passande.

Efter en ganska händelselös dagen-efter, var det dags för vår sista dag. Då skulle vi testa allt ballt vi såg.

Pancake sushi med ål. Igen. Det var också gott.

Mushi. Japansk kall, liten risdegskaka. Med glass i. Sött!

Snö! Ett milkshake ställe där man fick beställa med en iPad.

Ballt och inte minst gott!

Flyget tar av mot Borneo där djupa dyk och orangutanger hägrade.

Bästa läsken, enligt mig. Tenacious D – Kickapoo

Avocadoglass. Förvånansvärt gott!

Hyggligt att det finns icke-vegetariska pizzor på Borneo iallafall.

Ett oändligt urval av torkade saker. Frukt, fisk, rötter och nötter. You name it.

Allt var INTE gott. Vissa grejer var det. Som den chilikryddade mangon.

Majsglass. Förvånansvärt gott. Det med!

Hajbur. Vi ville ha alla. Det fick vi inte.

Trängsel i hummerhörnan

När vi var i Borneo, hade vi fått höra att det var toppsäsong för svalbosoppa. Tyvärr bodde vi så helt off (vi bodde inte i huvudstan, dumt) så vi hann inte få tag på soppan innan vi var tvungna att flyga därifrån. Bittert.

Stiligare sätt att ta farväl av en stad får man leta efter

I fredags hade ett par goda vänner till mig, Nylund & Ågren, styrt upp en Hej då-middag, då de(i princip) är färdiga med Lund. Smoking, cocktailklänningar, fantastiskt sällskap och champagne i överflöd - det kunde inte gå fel. Vad som ytterligare förgyllde kvällen var att Sebastian Gibrand, Systembolagets kock och juniorkocklandslagman, försåg oss med kvällens läckerheter.

Först ut, med champagnen, var en Skagenröra i sprött tarte-skal. Som han självklart gjort själv. Galant. Därfter kom en ostpuff med ostcreme inuti. Lite som en ostbåge på steroider. Slutligen kom en bit anklever med päronkompott på ett litet knäcke. Jag åt två. Efter dessa amisar fick vi sitta till bords. Bilderna som följer är inte de bästa. Jag skyller på mysigt ljus på min bordsända, samt att jag envisas med att använda mobilkameran. Here goes:

Nypotatis, löjrom, gräddfil och smörskum

Dryck: Riesling från Mosel

Lågtempad röding, 63-gradig äggula, blomkålsroyale och syrad lök

Dryck: Pinot Gris

Ryggbiff, potatisfondant, broccoli- och ruccolakräm, sparriskompott och ox-jus.

Dryck: Toscansk rött (mellan-champagnen gjorde att fokus på etikett tappades)

Härimellan kom en pre-dessert: Frostad rabarber med hibiscusgranité

Jordgubbsbavaroise, pistaschcreme, kondenserad mjölkspuma och en mandelfinancier

Dryck: Château de Juge

Efter middagen, innehållande många underbara, avslöjande anekdoter om Lundatiden, kom ännu mer champagne ut. Festen var igång, det blev utgång och en sen hemgång.

Ett stort, stort tack riktas till de bägge arrangörerna för en fantastisk och oförglömlig kväll!

En hjärtefråga: Vad gör man när man har ett gäng kycklingpumpar till övers?

Häromdagen köpte jag ett gäng kycklinghjärtan. Vad ska han med dem till, kanske gemene man undrar? Hundmat? Kasta på ovetande förbipasserande? Icke, de skola bli föda.

Eftersom jag sitter med en inspirerande hemtentamen tänkte jag fatta mig kort och bara slänga upp två olika sätt att äta dessa små söta tingestar till middag. Ett tips är att lägga hjärtana i mjölk över natten när hinnor och senor putsats väck. Detta ger dem en mildare smak.

Måndag

Första vändan blev det timjanstekta hjärtan, blomkålspuré, blanchad broccoli, syltad gulbeta och kapris. Lite franskt sådär. Jävligt gott sådär. När broccoli ska till och användas, spara för allt i världen stammen. Den kan behöva skalas och sjudas längre än buketterna. Men i utbyte får du en fin slant som påminner och grön sparris. Fint som smör. Gärna med smör.

Tisdag

Idag drogs jag åt ett annat håll. Smörstekta hjärtan(det är trots allt godaste tillagningssättet tycker jag), blekselleri, syrligt äpple och purjolök fint strimlat till en sallad med en dressing på söt, stark och grov senap, kallpressad rapsolja, salt & peppar. Topping blev finstrimlad kruspersilja och lite parmesan. Tänk på att inte översteka hjärtana, då blir de inte särskilt härliga i konsistensen.

Kvickt, gott och mättande. Bra för kvinnor. Bra för krigslustan också för den delen(enligt osäkra källor).

Tune: Bruce Springsteen – Hungry Heart

Söderströms Källare - Going out with a BANG

I fredags var det alltså dags för mig att ha Söderströms Källare för sista gången. Efter två år är det dags att lämna över facklan. Vemodigt var det, men det ska bli kul med nya utmaningar som kommer med detta. I och med att det var min sista gång tänkte jag slå på stort. Istället för femrätters blev det alltså sjurätters. För det är ju alltid gott med lite fler rätter.

Jag tänker helt sonika dela med mig av bilder från kvällen. Here goes!

Morotmacaron, gåslevermousse och maltjord

Svartrotsstomp, späckgrädde och krispigt tuppskinn

Potatis- och blodplätt, kycklinghjärta, löjrom, 

brynt smörpulver samt äpple- och päronpuré

Glaserad lammbringa, blomkålskräm och smörad blekselleri

Hälleflundra, sparris, beurre blanc, rostad potatis och friterad dill

Entremet: Frusen vattenmelon

Saint-André kräm, rågkrisp, rödbeta och tryffelhonung

Rabarber- och jordgubbsgelé, citronmousse, 

mandel- och hasselnötskrokant samt mandelmaräng

Med detta vill jag passa på att tacka mina underbara, hårt slitande jobbare som stått ut med stress, stim och stoj under dessa två år. Det har varit ett sant nöje och det kommer bli tomt utan dessa långa dagar och sena kvällar i ÖGs kök.

Icke att förglömma, alla underbara gäster som suttit. Tusen tack för besöken, konstruktiv kritik och hjärtevärmande kommentarer.

Jag vill även tillägna ett stort tack till Viktoria Skara som ställde upp och fotade under middagen. En ängel.

Låten för kvällen - Woodkid – Run Boy Run - SebastiAn Remix