torsdag 12 april 2012

Studentens stress & stök

Som sidan antyder har jag, bland mycket annat så klart, en speciell relation till ägget. Dess universella egenskaper är beundransvärda i mina ögon. För vissa kanske ägg inte betyder mer än antingen kokt, stekt eller använt i bakverk. För mig är det mycket mer.

Tänk alla fina emulsioner (majonnäs, bearnaise, hollandaise med flera), ett rinnigt pocherat ägg på en Eggs Benedict, Skånes äggakaka, scrambled eggs på en bakisbrunch eller de senaste årens gastro-trend, att lågtemperera ägget till förslagsvis 63 °C, vilket i mångas ögon leder till det perfekta ägget.

Icke att förglömma är alla salta, fina fiskägg. De som kan komplettera en äggmacka från Kalles-tuben, förgylla en råraka med Kalix löjrom eller något av det mest luxuösa denna jord har att bidra med; Beluga, äkta kaviar från rysk eller iransk stör.

Men det jag oftast använder ägg till är också något av det mest behändiga i middagsväg när man i tidspress och tentastress, som jag råkar vara i just nu, inte har så mycket tid över till matlagning. Det jag talar om är alltså omelett.

Perfekt Omelett för En Stressad Student
Tid: 2-5 min
Ingredienser: 3 ägg, flingsalt, nymald svartpeppar. Frivilligt: Parmegiano, tryffel(salt), fyllning och fräscht grönt


Ovo

1. Tag 3 ägg. Knäck dem i en skål. Strö över en nypa salt och några vrid på pepparkvarnen. Vissa hävdar att man ska ha vitpeppar, för svartpeppar gör att omeletten ser smutsig ut. Det ger jag högaktningsfullt blanka fan i, för jag tycker svartpepparn gör sig bättre i detta sammanhang.

2. Tillsätt en skvätt vatten. Jag brukar dra skålen under en lätt rinnande vattenkran sådär lite halvsnabbt. Det brukar bli lagom. De som gillar att mäta kan ta sisådär en matsked. Vispa ihop allt lite lätt med en gaffel.

3. Smält smör i en panna på medelhög värme. Det ska inte få färg. När det tystnat, slå i äggsmeten.

4. Nu kommer det kritiska för en fin omelett. Den ska röras konstant, förslagsvis med en trägaffel. Detta gör att konsistensen bli genomgående krämig och fin istället för en småseg stekt yta och rinnigt inre.

5. När äggsmeten börjar bli nästintill koagulerad, när det är sådär härligt wobbly, är det dags att slänga på eventuell fyllning eller smaksättning. Jag gillar att steka saker i smör, lite sådär vad jag nu kan ha hemma. Idag blev det purjolök i tunna strimlor. Det brukar jag göra innan smeten åker i pannan, där uppe i steg 3. Mindre disk för mig och godare smak i pannan. Om man nu inte är klantig och bränner saker och ting. Andra gillar/kräver stuvning i sin omelett och det är ju också gott. Men nu var detta en stressad rätt.

6. Smaksättning och fyllning var det ja. Idag sprinklade jag över mitt nyinförskaffade tryffelsalt, lite riven parmegiano och dagens smörstekta purjolök. Sen är det dags att vika ihop kalaset. Skynda sig lite, det är aldrig kul när en omelett är over-done. Det får gärna vara lite, lite kletigt när vikning ska ske. Här går åsikterna isär; det ska vara vikt på mitten till halvmåne eller det ska vara vikt två gånger så det överlappas mot mitten. Idag blev det det senare alternativet.


Och så var det, det där med att alltid ha en bra parmegiano hemma. 
24-36 månaders lagrad tycker jag är gott.
Skottpengar på de som nyttjar sånt där pulverpiss på burk som kallar sig parmesan.

7. Slutligen stjälps hela det gottiga på ett fat. Servera gärna med någon fräsch sallad. För mig blev det lite ruccola. För det fanns i kylen.

Sen kan man ju göra ett snyggt upplägg.
Men det är helt inaktuellt när man har brådis och bara vill äta sin omelett rykande varm.
Upp på tallrik, ät och läs en Gaffa.
För sen ska ju kaffet tas till datorn och böckerna i all hast.

Smaklig spis!

Med detta återgår jag till studierna: The Egg – Wall

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar